Barns uppväxtmiljö

Hem / Familj & Barn / Barns uppväxtmiljö

Barn behöver en trygg uppväxt och bra kontakt med sina föräldrar, vårdnadshavare eller andra viktiga vuxna. En god relation mellan barn och föräldrar minskar risken för en rad olika hälsoproblem och riskbeteenden hos barnen. Förskolan och skolan ska ge alla barn likvärdiga förutsättningar att utvecklas och lära.

Relationer i skolan liksom barns och ungas kompetenser är centrala för uppföljning av skolmiljön.

Resultat från undersökningen Skolbarns hälsovanor som rör skolmiljön visar bland annat att:

  • En majoritet av flickorna och pojkarna i åldern 11−15 år håller med om att eleverna i klassen trivs tillsammans, att de flesta elever är snälla och hjälpsamma och att de andra eleverna accepterar dem.
  • De flesta elever i åldern 11−15 år uppger att lärarna bryr sig om dem och accepterar dem som de är, och majoriteten litar på sina lärare.
  • En av åtta elever i årskurs 9 saknar behörighet till gymnasiet.
  • Tre av tio elever i gymnasiet får inte ett slutbetyg inom fyra år.
  • Det finns stora skillnader i skolresultat mellan flickor och pojkar och mellan elever med svensk bakgrund och utländsk bakgrund liksom skillnader utifrån föräldrarnas utbildningsnivå.
  • När det gäller miljön i förskolan håller förskolan i Sverige generellt god kvalitet med hög andel utbildad personal och hög personaltäthet.

Läs mer

Vår uppväxt kan påverka vår hälsa både på kort och lång sikt

Barn behöver trygghet och sociala relationer

De första åren i barnens liv har stor betydelse för den framtida hälsan.

I vissa fall kan även barn- och ungdomspsykiatri eller andra instanser inom hälso- och sjukvården vara avgörande under uppväxten. 

 

Det finns även samband mellan missbruk hos föräldern och våld i nära relationer. En riskfaktor är en egenskap, händelse, förhållande eller process som ökar sannolikheten eller risken för ett visst utfall.

Övriga lager handlar däremot om påverkbara bestämningsfaktorer. Det gäller barn och unga som har utvecklats utan större problem i livet trots att riskfaktorer förekommit under deras uppväxt eller delar av uppväxten. Här finner du även information om våra undersökningar av barns och ungas hälsa.

Hälsans bestämningsfaktorer för barn

Många faktorer påverkar människors hälsa och utveckling, hälsans bestämningsfaktorer.

Utveckling sker i ett komplext samspel mellan barnets egna förutsättningar och den miljö barnet vistas i. Det kan också handla om tillgång till elevhälsa, ungdomsmottagningar och en inkluderande fritids- eller idrottsverksamhet med ledare som stöttar och lyssnar. Archives of Disease in Childhood” 2019;104:998-1003.

Vad påverkar barns hälsa?

Förhållandena under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet.

Hon ingår i forskargruppen tillsammans med bland annat Maria Engström, med. För att barnet ska lyckas med det behöver föräldern stödja utvecklingen genom att bland annat lyssna och kommunicera med barnet. En modell av Pearce och kollegor (figur 1) kan användas för att förstå dessa bestämningsfaktorer särskilt för barn.

Längst in i modellen finns bestämningsfaktorer som vi inte kan påverka, såsom ålder och arv.

Man saknar rutiner, strukturer och behöver hjälp med till exempel gränssättning, säger Eva Randell.

– Kan vi redan i ett tidigt stadium få föräldrarna att känna sig lugnare, kan vi också bidra till att skapa en bättre uppväxtmiljö för det lilla barnet.

Det ska vara låga trösklar till att en familj erbjuds ett gemensamt besök med BHV-sjuksköterska och familjebehandlare.

Barn som av olika skäl har levt under mindre gynnsamma omständigheter kan verka omogna i vissa avseenden, utan att det betyder att de är allmänt försenade i sin utveckling.

Föräldrars omsorg behöver anpassas till barnets behov

Det är viktigt för barnet att föräldrarna kan ge barnet omsorg och att de anpassar omsorgen till barnets behov under hela uppväxten.

Inom utvecklingspsykologin beskriver man att barnet har vissa centrala uppgifter att lösa under sin utveckling för att gå vidare i nästa steg i utvecklingen på ett optimalt sätt.

Exempelvis finns det tydliga samband mellan att barn som är utsatta för försummelse också kan bli utsatta för fysiskt våld, liksom mellan att som barn upplevt våld i nära relationer och att själv bli slagen.

Det finns också andra samband som kan ha betydelse. Det kan handla om extra instatser, stöd och hjälp för att klara grund- och gymnasieskolan.

Detta ställer krav på föräldrarnas förmåga att anpassa sitt stöd efter barnets förutsättningar och uppgiftens natur. En tvåårig intervention pågick mellan 2018 och 2020, där hälften av barnavårdscentralerna arbetade enligt Barnsäkert-modellen, hälften enligt gängse rutiner.

De riskfaktorer som modellen identifierar är oro för ekonomi, nedstämdhet, extrem stress, missbruk/missbruk av alkohol samt våld i nära relationer.

Viktigt med utbildning

Första steget i modellen är utbildning av BHV-sjuksköterskor och familjebehandlare.

– De skulle ju uppmärksamma och hantera andra aspekter kring föräldraskapet än de rent medicinska i samarbete med en familjebehandlare (en socionom).

Allra längst ut finns övergripande bestämningsfaktorer som rör generella förhållanden i samhället.

barns uppväxtmiljö

Risk- och skyddsfaktorer kan också vara föränderliga (dynamiska) eller statiska. Så många som 24 procent av föräldrarna har angett att de fått hjälp som de annars inte skulle ha fått. Barn är också själva i högsta grad delaktiga i sin egen utveckling och de såväl anpassar sig till som påverkar och påverkas av faktorer i omgivningen.

De flesta barn utvecklar sina färdigheter, förmågor och sätt att relatera till omvärlden i ungefär samma ordning och inom samma åldersintervall.